1Joshafat gick till vila hos sina fäder och begravdes bland dem i Davids stad. Hans son Joram blev kung efter honom.
Joram kung över Juda
2Jorams bröder, söner till Joshafat, hette Asarja, Jechiel, Sakarja, Mikael och Shefatja. Alla dessa var söner till Joshafat, Israels kung. 3Deras far hade gett dem rika skänker, silver och guld och andra dyrbara gåvor, liksom befästningsstäder i Juda. Men kungadömet gav han åt Joram, eftersom han var den förstfödde.
4När Joram övertagit kungadömet efter sin far stärkte han sin ställning genom att avrätta alla sina bröder och några av Israels furstar. 5Joram var trettiotvå år då han blev kung, och han regerade åtta år i Jerusalem. 6Han följde de israelitiska kungarna i spåren, som Achavs familj hade gjort; så var han också gift med en dotter till Achav. Han gjorde det som var ont i Herrens ögon. 7Ändå ville Herren inte utplåna Davids ätt, på grund av det förbund han slutit med David. Han hade lovat att en lampa alltid skulle brinna för honom och hans efterkommande. 8Under Jorams tid lösgjorde sig Edom från Judas överhöghet och tog sig en egen kung. 9Joram drog upp dit med sina furstar och alla vagnstrupperna. På natten gick han till anfall, men edomeerna, som omringat honom, slog honom och vagnsbefälhavarna. 10Sedan Edom bröt sig loss har det aldrig stått under Judas överhöghet. Vid samma tid lösgjorde sig också Livna från Judas överhöghet, eftersom Joram övergett Herren, sina fäders Gud. 11Han hade också inrättat offerplatser i Judas städer och förlett Jerusalems invånare till otrohet och lockat Juda till avfall.
12Då kom ett brev till Joram från profeten Elia, där det stod: »Så säger Herren, din fader Davids Gud: Du har inte följt din far Joshafat och kung Asa av Juda i spåren 13utan följt Israels kungar, och du har förlett Juda och Jerusalems invånare till otrohet på samma sätt som Achavs ätt gjorde och till och med dödat dina bröder, din fars söner, som var bättre än du. 14Därför skall Herren utsätta ditt folk, dina söner, dina hustrur och allt du äger för en svår hemsökelse, 15och du själv skall drabbas av svåra plågor, en sjukdom i inälvorna, så att de till sist faller ut till följd av sjukdomen.«
16Herren uppeggade filisteerna och de araber som bodde nära kushiterna mot Joram, 17så att de drog upp mot Juda. De trängde in i landet och förde bort allt de fann i kungens palats, och likaså hans söner och hustrur, så att Joram bara hade sin yngste son, Joachas, kvar. 18Efter allt detta lät Herren honom drabbas av en obotlig sjukdom i inälvorna. 19En tid senare, efter ett par år, föll hans inälvor ut till följd av sjukdomen, och han dog under svåra smärtor. Folket tände ingen eld till hans ära som de gjort för hans fäder.
20Joram var trettiotvå år då han blev kung, och han regerade åtta år i Jerusalem. Han gick bort, saknad av ingen, och han begravdes i Davids stad, dock inte i kungagravarna.
