Judas och Simons erövringar
1När Josua var död frågade israeliterna Herren: »Vem av oss skall först dra ut mot kanaaneerna och kämpa mot dem?« 2Herren svarade: »Juda. Jag ger landet i hans våld.« 3Då sade Juda till sin bror Simon: »Följ med mig till det område som föll på min lott. Låt oss kämpa tillsammans mot kanaaneerna. Sedan följer jag dig till ditt område.« Och Simon följde honom. 4Judeerna gick till angrepp, och Herren gav kanaaneer och perisseer i deras våld; de besegrade dem i Besek, 10 000 man. 5I Besek mötte de Adoni-Besek. De kämpade med honom och besegrade kanaaneerna och perisseerna. 6Adoni-Besek flydde, men de förföljde honom, tog honom till fånga och högg av honom tummar och stortår. 7Då sade Adoni-Besek: »Sjuttio kungar med avhuggna tummar och stortår plockade smulorna under mitt bord. Nu låter Gud mig plikta för vad jag har gjort.« Han fördes till Jerusalem och dog där.
8Judeerna anföll och intog Jerusalem. De högg ner invånarna och stack staden i brand. 9Sedan drog de ut för att kämpa mot kanaaneerna som bodde i bergsbygden, i Negev och i Låglandet. 10Juda anföll de kanaaneer som bodde i Hebron – Hebron hette tidigare Kirjat Arba – och besegrade Sheshaj, Achiman och Talmaj. 11Därefter vände de sig mot invånarna i Devir – Devir hette tidigare Kirjat-Sefer. 12Kalev sade: »Den som anfaller och intar Kirjat-Sefer skall få min dotter Aksa till hustru.« 13Otniel, son till Kalevs yngre bror Kenas, intog staden, och Kalev gav honom sin dotter Aksa till hustru. 14När hon kom dit övertalade hon honom att be fadern om mark. Hon steg av sin åsna, och Kalev frågade vad hon ville. 15»Ge mig en gåva«, svarade hon. »Du har skänkt mig Negevöknen, skänk mig nu källor med vatten.« Kalev gav henne då Övre och Nedre källorna.
16Ättlingarna till den kenit som var svärfar till Mose hade följt med judeerna när de drog ut från Palmstaden mot Juda öken, i Negev nära Arad. Där slog de sig ner bland amalekiterna.
17Juda följde nu med sin bror Simon, och de besegrade kanaaneerna i Sefat. De vigde staden åt förintelse, och den kom därför att kallas Horma. 18Juda intog därefter Gaza med omland, Ashkelon med omland och Ekron med omland. 19Herren var med judeerna, och de erövrade bergsbygden. Men de kunde inte driva bort folket på slätten, som hade järnbeslagna stridsvagnar. 20Kalev fick Hebron, som Mose bestämt, och han drev bort Anaks tre söner därifrån. 21Men benjaminiterna drev inte bort jevuseerna, som bodde i Jerusalem, och än i dag bor det jevuseer bland benjaminiterna i Jerusalem.
Josefstammarnas erövringar och motgångar
22Också Josefs stammar drog ut. De gick mot Betel, och Herren var med dem. 23Under sin spaning mot Betel – det hette tidigare Lus – 24fick spejarna se en man komma ut från staden. De sade till honom: »Visa oss var vi kan ta oss in i staden, så skall vi skona dig.« 25Han visade var de kunde ta sig in. De högg ner invånarna men lät mannen och hela hans familj slippa undan. 26Han gav sig i väg till hettiternas land, där han grundade en stad som han gav namnet Lus. Så heter den än i dag.
27Manasse kunde inte driva bort folket i Bet-Shean med lydstäder eller i Tanak med lydstäder och inte heller invånarna i Dor med lydstäder, i Jivleam med lydstäder eller i Megiddo med lydstäder. Kanaaneerna lyckades hålla sig kvar i den delen av landet. 28När israeliterna blev starkare måste kanaaneerna utföra tvångsarbeten, men de drevs inte bort.
29Efraim drev inte bort kanaaneerna som bodde i Geser, utan kanaaneerna bodde kvar där bland dem.
De övriga stammarnas bosättning i landet
30Sebulon drev inte bort invånarna i Kitron och Nahalol, utan kanaaneerna bodde kvar bland dem men måste utföra tvångsarbeten.
31Asher drev inte bort invånarna i Acko och Sidon och inte heller folket i Achlav, Aksiv, Helba, Afik och Rechov. 32Asheriterna fick alltså bo bland kanaaneerna i landet, ty de kunde inte driva bort dem.
33Naftali drev inte bort invånarna i Bet-Shemesh och Bet-Anat utan fick bo bland kanaaneerna i landet. Men invånarna i Bet-Shemesh och Bet-Anat måste utföra tvångsarbeten.
34Amoreerna trängde undan daniterna till bergen och lät dem inte komma ner på slätten. 35Amoreerna lyckades hålla sig kvar i Har-Heres, Ajalon och Shaalvim, men när Josefs stammar fick övertaget måste de utföra tvångsarbeten.
36Amoreernas område sträckte sig från Akrabbimbranten, från Sela och vidare uppåt.
