Syrak 10

₁En vis härskare fostrar sitt folk,

ordning råder där en klok man styr.

₂Som folkets härskare är, så blir också hans tjänare,

och som stadens styresman är, så blir alla dess invånare.

₃En kung utan fostran är folkets fördärv,

men under kloka regenter blomstrar staden.

₄I Herrens hand ligger makten över jorden,

och i rätt tid sänder han den härskare som behövs.

₅I Herrens hand ligger människans framgång,

och han sprider sin glans över de styrande.

₆Förargas aldrig på din nästa för en oförrätt,

och gör inte någonting i vredesmod.

₇Övermod är avskyvärt för både Gud och människor,

att kränka andras rätt är brott mot bådas lag.

₈Rättskränkningar, våld och vinstbegär

gör att makten övergår från folk till folk.

₉Vad har stoft och aska att yvas över?

Redan i livet börjar ju kroppens upplösning.

₁₀Långvarig sjukdom gäckar läkaren.

I dag kung, i morgon död.

₁₁Och när människan dör blir detta hennes lott:

maskar och krälande kryp.

₁₂Övermodet börjar när en människa avfaller från Herren

och hennes hjärta vänder sig bort från hennes skapare.

₁₃Ty övermodet börjar med synd,

och från den som framhärdar väller vidrighet.

Därför sänder Herren märkliga straff

och förintar de övermodiga i grund.

₁₄Herren störtar härskares troner över ända

och sätter ringa män i deras ställe.

₁₅Herren rycker upp folkslag med rötterna

och planterar ödmjuka män i deras ställe.

₁₆Herren skövlar deras länder

och ödelägger dem ända till jordens grundvalar.

₁₇Han utplånar dem ur mänskligheten, utrotar dem

och låter minnet av dem försvinna från jorden.

₁₈Inte är övermodet skapat för människorna

eller raseriet för dem som föds av kvinnor.

₁₉Vem förtjänar ära? – Människosläktet.

Vem förtjänar ära? – Den som fruktar Herren.

Vem förtjänar vanära? – Människosläktet.

Vem förtjänar vanära? – Den som bryter mot buden.

₂₀I en skara av bröder äras den främste,

men Herren ärar den som fruktar honom.

₂₂Den rike och ansedde liksom den fattige –

i gudsfruktan har de sin stolthet.

₂₃Det är orätt att förakta en fattig som är klok

och otillbörligt att prisa en syndare.

₂₄Stormannen, domaren och härskaren prisas,

men ingen av dem är förmer än den gudfruktige.

₂₅En vis slav får fria män till tjänare,

och en förståndig man klagar inte över det.

₂₆Försök inte verka vis när du skall sköta ditt arbete,

och spela inte förnäm när du är i svårigheter.

₂₇Bättre den som arbetar och får överflöd på allt

än den som går och skryter men saknar mat.

₂₈Mitt barn, var ödmjuk, men ha respekt för dig själv

och ge dig den aktning du förtjänar.

₂₉Den som gör sig själv orätt, av vem får han rätt?

Vem respekterar den som föraktar sig själv?

₃₀Den fattige blir ärad för sin klokhet

och den rike för sin rikedom.

₃₁Äras man redan som fattig, hur mycket mera då som rik;

föraktas man som rik, hur mycket mera som fattig!