1Att hålla lagen är ett rikligt offer;
2gemenskapsoffer frambärs när man följer buden.
3Att löna gott med gott är att frambära matoffer,
4och välgörenhet är detsamma som tackoffer.
5Herrens nåd får den som undviker det onda,
försoning vinner den som skyr orättfärdighet.
6Träd inte fram tomhänt inför Herren;
7alla dessa gåvor påbjuds av lagen.
8Den rättfärdiges offer pryder altaret,
dess vällukt når fram till den Högste.
9En rättfärdig mans gåva tas nådigt emot,
hans påminnelseoffer blir inte bortglömt.
10Var frikostig när du ger till Herrens ära,
snåla inte med de förstlingsoffer du skänker.
11Bär fram gåvor med glatt ansikte,
och överlämna med glädje det heliga tiondet.
12Ge åt den Högste så som han gett åt dig,
var frikostig så långt dina tillgångar räcker.
13Ty Herren är den som återgäldar;
han skall återgälda dig sjufalt.
14Kom inte med mutor, dem tar han inte emot,
15lita inte på orättfärdiga offer.
Ty Herren är den som dömer,
inför honom finns ingen mänsklig storhet.
16Han tar inte parti mot den fattige
utan lyssnar till den förorättades bön.
17Han gör sig inte döv för den faderlöses nödrop
eller för änkan som oavlåtligt klagar.
18Se hur änkans tårar rinner över kinden,
19hör hennes förbannelse över den som vållat dem!
20Den som villigt fullgör sin tjänst blir mottagen,
och hans bön når upp till molnen.
21Genom molnen stiger den ringes bönerop;
han tröstas inte förrän det når sitt mål,
han tystnar inte förrän den Högste griper in,
22tar sig an de rättfärdigas sak och skipar rättvisa.
Och Herren skall sannerligen inte dröja,
han skall inte låta deras väntan bli lång
innan han knäcker ryggen på de obarmhärtiga
23och låter hedningarna få sitt rättvisa straff,
innan han utplånar hela den fräcka hopen
och bryter sönder de orättfärdigas spiror,
24innan han ger människorna deras gärningars lön
och straffar dem efter deras handlingars syfte,
25innan han tar sig an sitt folks rättvisa sak
och gläder dem med sin barmhärtighet.
26Underbar är hans barmhärtighet i nödens tid,
som regnmoln när torkan råder.
