1för att föra ett rykte vidare
och för att avslöja hemligheter.
Då visar du den rätta blygseln
och blir omtyckt av alla människor.
Du skall inte blygas för följande ting –
synda inte genom att ta hänsyn till person:
2för den Högstes och förbundets lag
eller för rättens krav, så att du frikänner den gudlöse,
3för att kräva räkenskap av kompanjon och reskamrat
eller för att dela ett arv åt andra,
4för noggrannhet med våg och vikter
eller för tillgångar, vare sig stora eller små,
5för att göra vinst på affärsverksamhet
eller för att ge barn ordentlig fostran
och att prygla upp en dålig slav.
6Har du en dålig hustru är ett sigill på sin plats,
där många händer snokar skall du låsa.
7Räkna och väg det du anförtror åt andra,
och skriv upp allt du ger ut och får in.
8Blygs inte för att tillrättavisa den vettlöse dåren
eller en utlevad gubbe som tävlar med de unga.
Då har du blivit fostrad på rätta sättet
och består provet inför alla människor.
Kvinnor ger bekymmer
9En dotter är sin fars hemliga bekymmer,
han blir sömnlös av oro för henne:
medan hon är ung, för att hon skall bli över,
och när hon blivit gift, för att hon skall bli förskjuten,
10medan hon är ogift, för att hon skall råka i olycka
och bli med barn i föräldrahemmet,
och när hon är gift, för att hon skall vara otrogen
eller för att äktenskapet skall bli barnlöst.
11Vaka strängt över en självsvåldig dotter,
så att hon inte drar över dig fiendernas åtlöje,
skvaller i staden och anklagelser bland folket
och skämmer ut dig inför alla människor.
12Fäst dig inte vid skönhet hos någon,
och sitt inte i sällskap med kvinnor.
13Ty från kläder kryper det ut mal
och från en kvinna kvinnlig ondska.
14Hellre en mans ondska än en god kvinna,
och av en skamlös kvinna kommer vanära.
Lovsång över skapelsen
15Nu vill jag tala om Herrens verk,
och det jag har sett vill jag skildra.
Genom Herrens ord fullbordades hans verk.
16Den strålande solen blickar ner på allt,
och Herrens skapelse är full av hans härlighet.
17Det är inte möjligt för Herrens heliga
att skildra alla hans underbara verk,
allt som fick sin fasta form av Herren, allhärskaren,
så att hans härlighet blev hela världens grundval.
18Avgrunden utforskar han såväl som människans hjärta,
han genomskådar hennes listiga planer.
Ty den Högste äger all kunskap;
han iakttar tecknen som visar världens gång,
19han förkunnar det förgångna och det kommande
och tyder spåren till det fördolda.
20Ingen tanke undgår honom,
inte ett ord förblir hemligt för honom.
21Skönt har han ordnat sin vishets väldiga verk;
han är den ende, före all tid och i evighet.
Inget kan läggas till eller dras ifrån,
och han behöver ingen rådgivare.
22Hur härliga är inte alla hans verk –
också den minsta gnista är en fröjd för ögat.
23Allt detta lever och består i evighet;
varje behov blir fyllt, och allt lyder honom.
24Allt bildar par, det ena svarar mot det andra,
och inget han har skapat är ofullständigt.
25Det ena förhöjer det andras värde;
vem kan se sig mätt på hans härlighet?