Syrak 6

₁och bli inte fiende i stället för vän.

Dåligt rykte ger skam och nesa;

så går det syndaren med hans lösa prat.

₂Låt dig inte hetsas upp av ditt egensinne,

det sliter sönder din styrka som en tjur.

₃Du förtär dina blad och fördärvar dina frukter,

och själv står du kvar som ett förtorkat träd.

₄En människas ondska förstör henne själv

och gör henne till åtlöje bland fienderna.

₅Vackra ord ger många vänner,

den som talar väl blir väl bemött.

₆Stå på god fot med många,

men var förtrolig med en bland tusen.

₇Vill du ha en vän, så pröva honom först,

och ge honom inte ditt förtroende genast.

₈Ty somliga är vänner bara när det passar dem

och stannar inte hos dig i nödens stund.

₉Somliga vänner förvandlas till fiender

och skämmer ut dig genom att röja er osämja.

₁₀Somliga vänner är gärna gäster vid ditt bord

men stannar inte hos dig i nödens stund.

₁₁När du har framgång vill de vara som du

och tar sig ton mot ditt husfolk.

₁₂Men går det utför med dig blir de motståndare

och gör sig osynliga för dig.

₁₃Håll dig undan för dina fiender

och se upp med dina vänner!

₁₄En trogen vän är ett starkt värn.

Att finna en sådan är att finna en skatt.

₁₅En trogen vän är ett omätligt värde,

en tillgång som inte kan vägas på våg.

₁₆En trogen vän är en livgivande dryck,

och den gudfruktige finner en sådan.

₁₇Den gudfruktige väljer sina vänner rätt,

ty de som står honom nära liknar honom själv.

₁₈Mitt barn, låt dig fostras alltifrån ungdomen,

då finner du visheten ännu på ålderns höst.

₁₉Närma dig visheten likt en som plöjer och sår:

vänta på hennes goda skörd.

Ty med det arbetet strävar du en kort tid

och får strax smaka den frukt hon ger.

₂₀Hur svår är inte visheten för den som saknar fostran!

Den tanklöse orkar inte med henne.

₂₁Hon blir en alltför tung lyftesten för honom,

och han släpper henne snart.

₂₂Ty visheten förtjänar sitt rykte:

hon är inte tillgänglig för alla.

₂₃Lyssna, mitt barn, hör på min maning

och förkasta inte mitt råd.

₂₄Stick dina fötter i vishetens fjättrar

och huvudet i hennes halsträ.

₂₅Lyft upp henne på ryggen och bär henne,

förarga dig inte över hennes bojor.

₂₆Sök dig till henne av hela ditt hjärta,

och följ hennes vägar av all din kraft.

₂₇Spana och leta, så skall hon visa sig för dig,

och har du väl fått tag i henne, så släpp henne inte.

₂₈Till slut skall du finna den vila hon ger,

och hon förvandlas och ger dig glädje.

₂₉Då blir hennes fjättrar din starka rustning

och hennes halsträ din lysande festdräkt.

₃₀Ty hennes ok är ett smycke av guld,

och hennes bojor är purpurband.

₃₁Du får klä dig i henne som i en lysande dräkt

och sätta festkransen på ditt huvud.

₃₂Om du vill, mitt barn, skall du få fostran,

och strävar du ivrigt blir du skarpsinnig.

₃₃Om du lyssnar med glädje lär du dig,

och håller du öronen öppna blir du vis.

₃₄Ställ dig mitt bland de gamla

och ta till dig deras kloka ord.

₃₅Lyssna villigt till allt tal om upphöjda ting,

låt inga visdomsord undgå dig.

₃₆Finner du en förståndig man, så stig tidigt upp,

och låt dina fötter nöta hans tröskel.

₃₇Tänk på Herrens befallningar,

och begrunda alltid hans bud;

han skall skänka ditt sinne stadga

och ge dig den vishet du begär.