2 Krönikeboken 10

₆Kung Rehabeam rådgjorde med de gamla som hade varit i tjänst hos hans far Salomo medan han levde: »Vad råder ni mig att svara dessa människor?« ₇De sade: »Om du är vänlig och tillmötesgående mot dem och talar välvilligt med dem, då kommer de i all framtid att tjäna dig.« ₈Men Rehabeam förkastade de gamlas råd och hörde sig för hos de unga som vuxit upp tillsammans med honom och nu var i hans tjänst. ₉»Vad tycker ni att vi skall svara dessa människor?« frågade han dem. »De begär att jag skall lätta det ok som min far lade på dem.« ₁₀Då svarade de unga, de som hade vuxit upp tillsammans med honom: »Så här skall du säga till dem som klagar på din fars tunga ok och begär att du skall lätta deras börda, säg så här: Min lem är grövre än min fars lår. ₁₁Och det skall ni veta: Om min far lade ett tungt ok på er skall jag göra det ännu tyngre, och om min far pryglade er med spö skall jag göra det med skorpiongissel.«

₁₂Efter två dagar kom Jerobeam och folket tillbaka till Rehabeam; han hade ju sagt åt dem att komma tillbaka då. ₁₃Kung Rehabeam gav dem ett hårt svar. Han förkastade de gamlas råd ₁₄och svarade så som de unga hade rått honom att göra: »Om min far gjorde ert ok tungt skall jag göra det ännu tyngre, och om min far pryglade er med spö skall jag göra det med skorpiongissel.« ₁₅Kungen lyssnade inte på folket; så hade Gud styrt det för att det ord skulle uppfyllas som Herren talat till Jerobeam, Nevats son, genom Achia från Shilo.

₁₆När israeliterna märkte att kungen inte lyssnade på dem svarade de:

₁₈När Rehabeam skickade fram Adoram, som förestod tvångsarbetena, stenade israeliterna honom till döds. Kung Rehabeam måste rädda sig upp i sin vagn och fly till Jerusalem.

₁₉Så bröt Israel med Davids ätt. De är skilda åt än i dag.