Hiskia kung över Juda
1Hiskia var tjugofem år då han blev kung, och han regerade tjugonio år i Jerusalem. Hans mor hette Avia, Sakarjas dotter. 2Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon, alldeles som hans fader David hade gjort. 3Det var han som i sitt första regeringsår, i den första månaden, öppnade porten till Herrens hus och reparerade dörrarna. 4Han lät hämta prästerna och leviterna och samlade dem på Östra torget 5och sade till dem: »Hör på mig, leviter! Helga nu er själva och helga Herrens, era fäders Guds, hus. För ut det orena ur helgedomen! 6Våra fäder har varit trolösa och gjort det som är ont i Herrens, vår Guds, ögon. De har övergett honom och vänt sig bort från Herrens boning, ja, de har vänt den ryggen. 7De har också stängt dörrarna till förhallen och släckt lamporna, de har inte tänt rökelse eller offrat brännoffer i helgedomen åt Israels Gud. 8Därför har Herrens vrede drabbat Juda och Jerusalem, och han har gjort dem till en skräckbild och utsatt dem för ödeläggelse och hån, som ni kan se med egna ögon. 9Ja, våra fäder har fallit för svärd, och våra söner och döttrar och hustrur är i fångenskap på grund av detta. 10Nu har jag föresatt mig att sluta ett förbund med Herren, Israels Gud, för att vända hans flammande vrede från oss. 11Mina söner, dröj inte! Er har Herren utvalt till att göra tjänst inför honom, att vara hans tjänare och att tända rökelse.«
12Leviterna Machat, Amasajs son, och Joel, Asarjas son, av Kehats ätt, trädde då fram, och likaså av Meraris ätt Kish, Avdis son, och Asarja, Jehallelels son, och av Gershons ätt Joach, Simmas son, och Eden, Joachs son, 13och av Elisafans ätt Shimri och Jeiel och av Asafs ätt Sakarja och Mattanja 14och av Hemans ätt Jechiel och Shimi och av Jedutuns ätt Shemaja och Ussiel. 15De samlade sina ämbetsbröder, de helgade sig och som kungen hade befallt i enlighet med Herrens ord gick de för att rena templet. 16Sedan gick prästerna in i tempelhuset för att rena det. De förde allt orent de hittade i Herrens tempel till förgården, och där tog leviterna emot det och förde det ut till Kidrondalen. 17Helgandet inleddes på första dagen i första månaden, och den åttonde dagen i månaden hade de kommit till förhallen. Sedan helgade de tempelhuset under åtta dagar, och på sextonde dagen i första månaden var de färdiga.
18De gick in till kung Hiskia och sade: »Vi har renat hela Herrens hus och brännofferaltaret med alla dess tillbehör och skådebrödsbordet med alla dess tillbehör. 19Och alla de föremål som vanhelgades under den trolöse kung Achas regeringstid har vi ställt i ordning och helgat, och de finns nu på sin plats vid Herrens altare.«
20Tidigt nästa morgon samlade kung Hiskia de ledande männen i staden och gick till templet. 21De förde med sig sju tjurar, sju baggar och sju lamm, dessutom sju bockar som syndoffer för kungadömet, för helgedomen och för judeerna. Han befallde prästerna, Arons söner, att offra dem på Herrens altare. 22De slaktade tjurarna, och prästerna tog hand om blodet och stänkte det på altaret, och de slaktade baggarna och stänkte blodet på altaret, och de slaktade lammen och stänkte blodet på altaret. 23Sedan förde de fram syndofferbockarna till kungen och församlingen, och man lade händerna på dem, 24och prästerna slaktade dem och offrade blodet som ett syndoffer på altaret för att bringa försoning åt hela Israel. Kungen hade nämligen bestämt att brännoffret och syndoffret skulle gälla hela Israel.
25Han lät leviterna ställa upp sig i templet med cymbaler, harpor och lyror, så som David, kungens siare Gad och profeten Natan hade befallt; befallningen kom från Herren genom hans profeter. 26Leviterna ställde upp sig med de instrument David införde och prästerna med sina trumpeter. 27Hiskia befallde att brännoffret skulle offras på altaret, och samtidigt som offrandet inleddes började sången till Herren och trumpeterna att ljuda, tillsammans med de instrument Israels kung David införde, 28och hela församlingen tillbad, och sångarna sjöng, och trumpetarna blåste i trumpeterna – allt detta tills offren var avslutade. 29När man slutat offra föll kungen och alla som fanns där tillsammans med honom ner på knä och tillbad. 30Kung Hiskia och de ledande männen uppmanade leviterna att prisa Herren med Davids och siaren Asafs ord, och de prisade honom med glädje och föll ner och tillbad.
31Hiskia tog till orda och sade: »Ni har nu blivit vigda åt Herren. Träd fram med slaktoffer och tackoffer till Herrens hus.« Församlingen kom med slaktoffer och tackoffer, och de som kände sig manade kom med brännoffer. 32Antalet brännofferdjur som församlingen kom med var 70 tjurar, 100 baggar och 200 lamm; alla dessa var brännoffer åt Herren. 33De heliga gåvorna utgjordes av 600 tjurar och 3 000 får. 34Men prästerna var för få för att kunna flå alla offerdjuren, och därför hjälpte deras bröder leviterna dem tills arbetet var färdigt och tills alla präster hade helgat sig; leviterna hade nämligen varit mer villiga att helga sig än prästerna. 35Till den stora mängden brännoffer kom också fettstyckena från gemenskapsoffren samt dryckesoffren som hörde till brännoffren.
Så återupprättades tjänsten i Herrens hus, 36och Hiskia och hela folket gladde sig över vad Gud hade gjort för folket. Allt hade gått mycket fort.