Joachas kung över Israel
1Under Joashs, Achasjas sons, tjugotredje regeringsår i Juda blev Joachas, Jehus son, kung över Israel, och han regerade sjutton år i Samaria. 2Han gjorde det som var ont i Herrens ögon: han begick de synder som Jerobeam, Nevats son, hade förlett Israel till och upphörde inte med dem. 3Då greps Herren av vrede mot israeliterna, och han utlämnade dem åt arameerkungen Hasael och hans son Ben-Hadad, så att de hela tiden var i deras våld.
4Men Joachas försökte blidka Herren, och Herren lyssnade till honom eftersom han såg hur israeliterna led under arameerkungens förtryck. 5Herren sände dem en räddare, så att de kunde göra sig fria från arameerna och leva i ro som förut. 6Ändå övergav de inte Jerobeam-ättens synder, dem som Jerobeam hade förlett Israel till, utan fortsatte på samma väg; asherapålen fick till och med stå kvar i Samaria.
7Av Joachas armé återstod bara 50 ryttare, 10 vagnar och 10 000 man fotfolk. Arameerkungen hade förintat hans här och trampat den som grus under sina fötter.
8Joachas historia i övrigt, hans bedrifter och framgångar, har nedtecknats i krönikan om Israels kungar. 9Joachas gick till vila hos sina fäder och begravdes i Samaria. Hans son Joash blev kung efter honom.
Joash kung över Israel. Elisha dör
10Under Joashs trettiosjunde regeringsår i Juda blev Joash, Joachas son, kung över Israel, och han regerade sexton år i Samaria. 11Han gjorde det som var ont i Herrens ögon: han övergav inte de synder som Jerobeam, Nevats son, hade förlett Israel till utan fortsatte på samma väg. 12Joashs historia i övrigt, hans bedrifter och hans framgångar i kriget mot kung Amasja av Juda, har nedtecknats i krönikan om Israels kungar. 13Joash gick till vila hos sina fäder, och Jerobeam besteg tronen efter honom. Joash begravdes i Samaria bland Israels kungar.
14När Elisha hade drabbats av den sjukdom som skulle bli hans död kom Israels kung Joash och besökte honom. Han lutade sig gråtande över honom och ropade: »Min fader, min fader, du Israels vagnar och ryttare!« 15Elisha sade till Joash: »Hämta båge och pilar.« Han hämtade båge och pilar, 16och då sade Elisha till Israels kung: »Grip bågen.« Han tog bågen, och Elisha lade sina händer över hans. 17»Öppna fönstret mot öster«, sade Elisha, och han öppnade det. »Skjut!« befallde Elisha, och då han sköt ropade Elisha: »En Herrens segerpil, en segerpil mot Aram! Du skall slå arameerna vid Afek och krossa dem.« 18Sedan sade han: »Tag pilarna.« Han tog dem, och då sade Elisha till Israels kung: »Slå mot marken.« Joash slog tre gånger; sedan höll han upp. 19Gudsmannen blev rasande och sade: »Du skulle ha slagit fem eller sex gånger. Då hade du slagit arameerna och krossat dem. Nu kommer du att slå dem bara tre gånger.«
20Elisha dog och lades i graven.
Moabitiska rövarband trängde in i landet år efter år, 21och en gång under en begravning fick några israeliter syn på ett sådant rövarband. De kastade liket i Elishas grav och försvann därifrån. Men när den döde kom i beröring med Elishas benknotor fick han liv igen och reste sig upp.
22Under hela Joachas tid hade Arams kung Hasael förtryckt israeliterna. 23Men Herren var god mot dem, han förbarmade sig över dem och vårdade sig om dem för det förbunds skull som han slutit med Abraham, Isak och Jakob; han ville inte att de skulle gå under, och han har ännu i denna dag inte drivit bort dem ur sin åsyn. 24När kung Hasael av Aram dog och hans son Ben-Hadad blev kung efter honom 25återtog Joash, Joachas son, de städer som Ben-Hadads far Hasael hade erövrat i kriget mot Joachas, Joashs far. Tre gånger slog Joash Ben-Hadad och återtog så de israelitiska städerna.
