Domarboken 15
Simsons hämnd på filisteerna
1En tid därefter, under veteskörden, sökte Simson upp sin hustru och hade med sig en killing. »Låt mig få komma in till min hustru i hennes rum«, bad han. Men hennes far släppte inte in honom 2utan sade: »Jag var övertygad om att du hade förskjutit henne, så jag gav henne till ledaren för bröllopsföljet. Men hennes yngre syster är ju vackrare än hon, ta henne i stället.« 3Simson sade: »Den här gången är jag utan skuld om jag skadar filisteerna.«
4Simson gick därifrån och fångade trehundra rävar. Han tog facklor, band ihop svansarna två och två och fäste en fackla i varje svanspar. 5Sedan tände han facklorna och släppte ut rävarna på filisteernas sädesfält, så att både kärvar och omejad säd stacks i brand, liksom vingårdar och olivlundar. 6»Vem har gjort det här?« undrade filisteerna, och svaret blev: »Simson, svärsonen till timniten som gav hans hustru till ledaren för bröllopsföljet.« Då gav sig filisteerna i väg och brände inne både kvinnan och hennes far. 7Simson sade: »Eftersom ni bär er åt så här skall jag inte unna mig någon ro förrän jag har tagit hämnd på er!« 8Han gick lös på dem och slog dem sönder och samman. Sedan gick han därifrån och höll till i bergsklyftan vid Etam.
Simson och åsnekäken
9Filisteerna drog ut, de slog läger i Juda och spred sig mot Lechi. 10När judeerna frågade varför de dragit ut mot dem fick de svaret: »För att fängsla Simson. Vi skall behandla honom likadant som han behandlade oss.« 11Då begav sig 3 000 man från Juda ner till bergsklyftan vid Etam och sade till Simson: »Du vet ju att filisteerna har makten här. Hur kan du då göra så här mot oss?« Han svarade: »Jag har behandlat dem likadant som de behandlade mig.« 12Judeerna sade då: »Vi har kommit hit för att fängsla dig och överlämna dig till filisteerna.« – »Svär på att ni inte tänker hugga ner mig«, sade Simson, 13och de svarade: »Vi skall fängsla dig och överlämna dig till filisteerna, men döda dig skall vi inte.« Så band de honom med två nya rep och förde bort honom från klyftan.
14När han kom fram till Lechi, där filisteerna kom emot honom under höga rop, föll Herrens ande över honom. Repen om hans armar blev nu som svedda lintrådar, och bojorna gled av hans händer. 15Han fick fatt på en färsk åsnekäke, och med den i handen slog han ihjäl tusen man. 16Simson sade:
»Med åsnekäken slog jag en hop, ja två,
med åsnekäken slog jag tusen man.«
17När han sagt detta slängde han käken ifrån sig. Platsen kallades sedan för Käkhöjden.
18Simson hade blivit mycket törstig, och han ropade till Herren: »Herre, du lät din tjänare vinna denna stora seger. Skall jag nu behöva dö av törst och falla i händerna på de oomskurna?« 19Då klöv Gud kratern i Lechi, och vatten strömmade fram. Simson drack och hans livsandar återvände. Källan heter än i dag Roparkällan i Lechi.
20Under den filisteiska tiden var Simson domare i Israel i tjugo år.
Bible 2000 Swedish Translation Study Edition © Swedish Bible Society, 2000, 2017.
