Leran i krukmakarens händer
1Detta ord kom till Jeremia från Herren: 2Gå ner till krukmakarens hus. Där skall jag låta dig höra mina ord.
3Då gick jag ner till krukmakarens hus och fann honom i arbete vid drejskivan. 4Ibland misslyckades lerkärlet som krukmakaren formade med sina händer, och då gjorde han om det till ett nytt kärl, så som han ville ha det.
5Herrens ord kom till mig: 6Skulle jag inte kunna göra med er, Israels folk, så som denne krukmakare gör, säger Herren. Som leran i krukmakarens händer, så är ni i mina händer, Israels folk. 7Ena gången hotar jag att rycka upp, vräka omkull och förstöra ett folk och ett rike. 8Men om det folk jag hotat vänder om från sin ondska, ångrar jag mig och gör inte det onda jag tänkt tillfoga dem. 9En annan gång lovar jag att bygga upp och plantera ett folk och ett rike. 10Men om de gör det som är ont i mina ögon och inte lyder mig, ångrar jag mig och gör inte det goda jag lovat dem.
11Säg nu till männen i Juda och invånarna i Jerusalem: Så säger Herren: Som krukmakaren formar leran, så skapar jag en olycka åt er och tänker ut en plan mot er. Lämna er onda väg! Ändra era liv och era gärningar! 12Men de kommer att svara: »Lönlöst! Vi följer våra egna planer och handlar var och en efter sitt eget onda och hårda hjärta.«
Israels avfall och Guds dom
13Därför säger Herren så:
Ställ den frågan till folken:
Vem har hört något sådant?
Fasansfullt är det
som jungfrun Israel har gjort.
14Kan stenarna försvinna från åkern
eller snön från Libanons berg?
Kan strömmande vatten sina
eller flödande källor?
15Ändå har mitt folk glömt mig
och tänder offereld åt falska gudar,
som fått dem att snubbla på vägen,
den urgamla vägen,
och slå in på obanade stigar.
16Så skall deras land läggas öde
och ständigt bli utsatt för hån.
Alla som har sin väg förbi
skall bestörta skaka på huvudet.
17Som östanvinden skall jag skingra dem
inför fienden.
Ryggen, inte ansiktet, skall jag vända mot dem
på deras olyckas dag.
Profetens bön om hämnd
18De sade: »Vi måste tänka ut ett sätt att komma åt Jeremia. Vi får ändå vägledning från prästerna, råd från de visa, gudsord från profeterna. Vi smutskastar honom, så behöver vi inte bry oss om vad han säger.«
19Lyssna till mig, Herre,
och hör vad mina motståndare säger.
20Skall gott lönas med ont?
De har grävt en grop åt mig.
Tänk på hur jag stod inför dig
och vädjade för dem
och bad dig vända din vrede från dem.
21Utlämna därför deras barn åt svälten
och prisge dem åt svärdet.
Gör deras kvinnor till barnlösa änkor,
låt männen bli pestens offer,
låt de unga huggas ner i strid.
22Låt klagoskrik stiga från deras hus
när du släpper lös rövarhopar mot dem.
Ty de har grävt en grop för att fånga mig
och gillrat snaror för mina fötter.
23Men du, Herre, känner till
alla deras mordplaner mot mig.
Förlåt inte deras brott,
utplåna inte deras synd!
Låt dem ligga där slagna inför dig!
Grip in mot dem på din vredes dag.
