Jeremia 25

₁Detta ord om folket i Juda kom till Jeremia under Jojakims, Josias sons, fjärde regeringsår i Juda, vilket var den babyloniske kungen Nebukadnessars första regeringsår, ₂detta är vad profeten Jeremia sade till folket i Juda och till alla Jerusalems invånare: ₃Ända sedan Josias, Amons sons, trettonde regeringsår i Juda och till i dag, i hela tjugotre år, har Herrens ord kommit till mig. Gång på gång har jag talat till er, men ni ville inte lyssna. ₄Gång på gång har Herren sänt sina tjänare profeterna till er. Men ni ville inte lyssna, inte höra ₅när de sade: Lämna er onda väg, era onda gärningar. Då skall ni få bo på den mark som Herren gav åt er och åt era fäder för all framtid. ₆Följ inte andra gudar, tjäna dem inte och dyrka dem inte. Väck inte min vrede med gudar ni själva tillverkat, så skall jag inte göra er något ont. ₇Men ni ville inte lyssna på mig, säger Herren, utan väckte min vrede med gudar ni själva tillverkat, till er egen olycka. ₈Därför säger Herren Sebaot så: Eftersom ni inte har lyssnat till mina ord ₉kallar jag nu på alla stammarna i norr, säger Herren, och jag kallar på min tjänare, den babyloniske kungen Nebukadnessar. Jag skall låta dem välla in över detta land och dess invånare och över alla folken häromkring. Dem skall jag viga åt förintelse och utsätta för ödeläggelse och hån och krossa för alltid. ₁₀Jag skall tillintetgöra alla glada röster där, jubelrop och bröllopsglädje, handkvarnens ljud och lampans ljus. ₁₁Hela detta land skall läggas i ruiner och bli öde, och dessa folk skall tjäna den babyloniske kungen i sjuttio år. ₁₂Men när sjuttio år har gått skall jag straffa den babyloniske kungen och hans folk för deras synd, säger Herren, och göra kaldeernas land till en evig ödemark. ₁₃Alla mina ord mot detta land skall jag låta gå i uppfyllelse, allt som står skrivet i denna bok, Jeremias profetior mot folken. ₁₄Ty även de skall träla under många folk och mäktiga kungar, och jag skall vedergälla dem för deras gärningar och för vad de gjort.

₁₅Ty så sade Herren, Israels Gud, till mig: »Tag denna vinbägare – denna vredesbägare – ur min hand och räck den åt alla de folk som jag sänder dig till. ₁₆De skall dricka tills de kräks och blir som galna, drabbade av det svärd jag sänder.« ₁₇Då tog jag bägaren ur Herrens hand och räckte den åt alla de folk som Herren sänt mig till: ₁₈Jerusalem och städerna i Juda, dess kungar och stormän, för att krossa dem och utsätta dem för ödeläggelse och hån och förbannelse, så som nu har skett; ₁₉farao, kungen av Egypten, och hans hovmän, ämbetsmän och hela hans folk ₂₀och utlänningarna där; alla kungarna i Us och alla de filisteiska kungarna, i Ashkelon, Gaza, Ekron och det som är kvar av Ashdod; ₂₁Edom, Moab och ammoniterna; ₂₂alla kungarna i Tyros och alla kungarna i Sidon och kungarna i kustländerna bortom havet; ₂₃Dedan, Tema, Bus och alla med håret klippt vid tinningarna; ₂₄alla arabkungarna som bor i öknen; ₂₅alla kungarna i Simri; alla kungarna i Elam, alla kungarna i Medien ₂₆och alla kungarna i norr, vare sig de bor nära eller långt ifrån varandra; ja, all världens kungadömen över hela jorden. Och efter alla dessa skall kungen av Sheshak dricka.

₃₃Den dagen skall de som Herren dräpt ligga strödda över hela jorden, från den ena änden till den andra. De skall inte begråtas, inte samlas ihop och inte begravas; de skall bli till gödsel på marken.