1Den som fruktar Herren möter inget ont
– nej, gång på gång blir han räddad ur prövningen.
2En vis man avskyr inte lagen,
men hycklaren är som ett skepp i en stormby.
3Den förståndige litar på lagen,
lagen är för honom lika pålitlig som ett orakelsvar.
4Förbered vad du skall säga, så lyssnar man på dig,
gör bruk av all din kunskap när du yttrar dig.
5Dårens hjärta är som hjulet på en vagn,
hans tankar löper runt som en axel.
6En brunstig hingst liknar en vasstungad vän:
den gnäggar vem som än rider på den.
Motsatser i tillvaron
7Varför är den ena dagen förmer än den andra,
när alla årets dagar får sitt ljus från solen?
8I sin vishet gjorde Herren skillnad mellan dem
och fastställde olika högtider och fester.
9En del av dem upphöjde och helgade han,
och andra gjorde han till vanliga dagar.
10Likaså är alla människor komna ur stoftet
– av jord skapades Adam –
11men i sin stora insikt gjorde Herren skillnad mellan dem
och stakade ut olika vägar för dem.
12En del av dem välsignade och upphöjde han,
en del helgade han och ställde i sin närhet.
Andra förbannade och förnedrade han
och störtade dem över ända.
13Liksom krukmakaren har leran i sin hand
och formar den så som han vill,
så har skaparen människorna i sin hand
och ger dem den lott han beslutar.
14Mot det onda svarar det goda
och mot döden livet;
så svarar den fromme mot syndaren.
15Så skall du betrakta alla den Högstes verk:
två och två, det ena svarar mot det andra.
16Själv har jag gått in i arbetet som den siste,
lik den som gör efterskörden i vingården,
17men genom Herrens välsignelse har jag hunnit ifatt
och likt druvplockaren fyllt min vinpress.
18Betänk att jag inte har arbetat blott för mig själv
utan för alla som söker fostran.
19Så hör på mig, ni folkets hövdingar –
ni folkförsamlingens ledare, lyssna!
Var herre i eget hus
20Låt ingen bli herre över dig så länge du lever,
vare sig son eller hustru, bror eller vän.
Låt inte heller någon ta över dina ägodelar –
du kanske måste ångra dig och tigga dem tillbaka.
21Så länge du lever och andas
skall du inte ge dig själv i någons händer.
22Ty det är bättre att dina barn tigger av dig
än att du sneglar efter gåvor från dina söner.
23Behåll ditt oberoende i allt vad du gör,
låt inte ditt anseende fläckas.
24Den dag som är den sista av dina levnadsdagar,
när dödsstunden är inne, skall du fördela arvet.
25Foder, spö och last åt åsnan,
åt slaven bröd, tukt och arbete.
26Sätt tjänaren i arbete, så slipper du bekymmer;
har han inget för händer, vill han ha sin frihet.
27Ok och piska böjer nacken,
och en illasinnad slav skall ha prygel och pina.
28Håll honom i arbete och låt honom inte lata sig;
29av sysslolöshet lär man mycket ont.
30Låt honom arbeta – det är vad han är till för,
och lyder han inte, så slå honom i bojor.
Men gå inte för långt med någon,
och gör ingenting utan rättslig grund.
31Har du bara en slav, så låt honom bli din like,
ty du förvärvade honom genom blod.
Har du bara en slav, så behandla honom som en broder,
ty du behöver honom lika mycket som ditt eget liv.
32Om du behandlar honom illa så att han ger sig i väg,
vart skall du då gå för att leta rätt på honom?