Vänner och rådgivare
1Alla vänner säger: »Även jag är din vän«,
men somligas vänskap är bara ord.
2Är det inte en sorg ända till döds
när en vän och kamrat förvandlas till fiende?
3O, du onda böjelse, varifrån har du strömmat in
för att översvämma hela jorden med svek?
4En vän kan dela sin kamrats glädje
men bli hans motståndare i nödens stund.
5En annan vän delar slitet för brödfödan,
och inför striden griper han sin sköld.
6Ha alltid din vän i minnet,
och kom ihåg honom när du får pengar.
7Alla rådgivare prisar sina råd,
men somliga ger råd till egen fördel.
8Akta dig för den som vill ge råd,
och ta först reda på vad hans intresse är –
han ser ju till sin egen fördel.
Låt honom inte kasta lott om ditt öde
9och säga dig att du är på rätt väg
men sedan stiga åt sidan för att se vad som händer.
10Rådgör inte med den som ser snett på dig,
dölj dina planer för dina avundsmän.
11Rådgör inte med en kvinna om hennes rival
eller med en feg man om krig,
inte med säljaren om en affär
eller med köparen om en försäljning,
inte med den ogine om en gengåva
eller med den hårdhjärtade om en vänlighet,
inte med den maklige om arbete av något slag,
med en säsongarbetare om verkets slutförande
eller med en lat slav om ett stort företag.
Dröj aldrig hos sådana för att få råd.
12Nej, håll dig till den gudfruktige,
den som du vet följer buden,
som har samma sinnelag som du
och som lider med dig om du råkar i svårigheter.
13Använd också ditt eget omdöme,
ty det är din trognaste rådgivare.
14En människas hjärta ger stundom bättre besked
än sju spejare i ett högt vakttorn.
15Men utöver detta skall du be till den Högste
att han leder dig på sanningens raka väg.
Visdomens frukter
16Varje handling börjar med ord,
och varje företag inleds med rådslag.
17Tecken på hjärtats föränderlighet
18är fyra ting som kommer därifrån:
gott och ont, liv och död,
men den ständige härskaren över dem är tungan.
19En man kan vara skarpsinnig och en lärare för många
och ändå till ingen nytta för sig själv.
20En man kan vara skicklig talare men bli avskydd.
Han går miste om allt livets goda,
21ty Herren gav honom inte förmågan att behaga;
en sådan man saknar helt vishet.
22En man kan vara vis när det gäller honom själv,
men hans klokhet kommer bara hans kropp till godo.
23En vis man fostrar sitt folk,
och frukten av hans klokhet är att lita på.
24En vis man blir rikt välsignad,
och alla som ser honom prisar honom lycklig.
25En människa har sin utmätta livstid,
men Israels dagar kan inte räknas.
26Den vise vinner förtroende hos sitt folk,
och hans namn skall leva i evighet.
Regler för hälsa, sjukdom och dödsfall
27Mitt barn, pröva dig fram så länge du lever;
ta reda på vad som är skadligt och avstå från det.
28Ty allting är inte nyttigt för alla,
och alla tilltalas inte av allt.
29Sukta inte efter allsköns läckerheter
och hänge dig inte åt frosseri.
30Ty överdrivet ätande leder till sjukdom,
och omåttligheten är granne till ohälsan.
31Omåttlighet har blivit mångas död,
men den försiktige förlänger sitt liv.