1Lycklig den som håller sin tunga i styr
och inte behöver känna syndernas sting.
2Lycklig den som inte måste döma sig själv
och som aldrig ger upp hoppet.
3Illa passar rikedom för en snål människa –
vad skall den ogine ha pengar till?
4Den som inte unnar sig själv något samlar åt andra:
hans egendom får främlingar njuta av.
5Är man hård mot sig själv,
mot vem kan man då vara god?
Aldrig får man då någon glädje av sina pengar.
6Ingen är värre än den som är ogin mot sig själv;
just detta är straffet för hans ondska.
7Om han gör något gott gör han det av misstag,
men till sist avslöjar han sin ondska.
8Ond är den som har en ogin blick
och föraktfullt vänder sig bort från andra.
9Den girige blir aldrig nöjd med vad han fått,
och av självisk orättfärdighet förtvinar själen.
10Den snåle unnar sig inte brödet
och lider brist vid sitt eget bord.
11Mitt barn, unna dig allt gott du kan,
och ge Herren de offer som tillkommer honom.
12Minns att döden inte ger uppskov,
men tiden som dödsriket fastställt känner du inte.
13Gör gott mot din vän innan du dör,
ge åt honom så frikostigt du förmår.
14Neka dig inte en glad dag,
och försaka inte ett oskyldigt nöje.
15Måste du inte lämna åt andra det du har slitit ihop
och låta dem dela upp det du har arbetat för?
16Ge och ta, och njut av livet,
ty i dödsriket finner du ingen njutning.
17Allt som lever slits ut som ett klädesplagg,
ty sedan urminnes tid lyder budet: Du skall dö.
18Som grönskande löv på ett lummigt träd
– några faller av, andra spricker ut –
är också släktet av kött och blod:
ett släktled dör, och ett annat föds.
19Allt människoverk multnar och förgår,
och med det försvinner dess upphovsman.
Att söka och finna visheten
20Lycklig den som fördjupar sig i visheten,
som övar sitt förstånd när han talar,
21som i sitt hjärta begrundar vishetens vägar
och tänker på hennes hemligheter.
22Följ hennes spår som en jägare,
ställ dig på pass där hon går in!
23Den som ser in genom hennes fönster
och lyssnar vid hennes dörr,
24som väljer sin boplats intill hennes hus
och slår in tältpluggen i hennes väggar,
25han kan resa sitt tält i hennes närhet
och får sin boplats där det goda bor;
26han ställer sina barn under hennes beskydd
och vilar under hennes grenar.
27Hos henne finner han skydd mot solhettan,
och han får bo i hennes härlighet.