Tobits lovsång
1Tobit skrev då denna glädjebön:
Välsignad är Gud som lever i evighet,
välsignat är hans rike.
2Han slår men förbarmar sig också,
han för oss till dödsriket längst ner i jorden,
han för oss också upp ur förintelsen.
Ingen kan undfly hans hand.
3Tacka honom, Israels söner, inför alla folk.
Han skingrade er bland dem,
4men där visade han er sin storhet.
Lovsjung honom inför alla människor,
ty han är vår herre,
han är vår Gud, han är vår fader.
Han är Gud i all evighet.
5Han skall slå er för era synders skull
men också förbarma sig och föra er tillbaka
från alla de folk bland vilka ni skingrats.
6När ni vänder om till honom
av hela ert hjärta och hela er själ
och lever sannfärdigt inför honom,
då skall han vända sig till er
och inte längre dölja sitt ansikte för er.
Se vad han har gjort för er
och tacka honom med hög röst,
prisa rättfärdighetens herre
och lovsjung evighetens konung.
Jag tackar honom i min fångenskaps land,
jag visar det syndiga folket hans kraft och storhet.
Vänd om, ni syndare, lev rättfärdigt inför honom –
kanske skall han visa er kärlek och barmhärtighet.
7Jag lovsjunger min Gud,
jag skall glädja mig så länge jag lever.
8Prisa Herren, alla utvalda, lova hans storhet.
Fira glädjedagar och tacka honom.
9Jerusalem, du heliga stad,
han skall slå dig för vad du har gjort,
men han skall också förbarma sig över de rättfärdiga.
10Tacka Herren, det är gott för dig,
prisa evighetens konung,
så skall ditt tempel med jubel byggas upp på nytt.
Måtte han låta alla de fångna få glädjas hos dig
och ge alla de olyckliga sin kärlek hos dig,
släktled efter släktled i evighet.
11Ett strålande ljus skall nå till jordens gränser.
Många folk skall komma till dig fjärran ifrån,
de skall komma från världens ände
för att bo nära Herren Guds heliga namn,
de skall bära fram sina gåvor till himlens konung.
Släktled efter släktled skall sjunga glädjesånger i dig,
och den utvalda stadens namn skall bestå i evighet.
12Förbannelse över alla som föraktar och smädar dig,
förbannelse över alla som hatar och skymfar dig,
förbannelse över alla som raserar dig och river dina murar,
alla som störtar dina torn och bränner dina hus,
men evig välsignelse över alla som visar dig vördnad!
13Gläd dig då och jubla med de rättfärdiga,
ty de skall alla samlas och prisa evighetens herre.
14Saliga de som älskar dig,
saliga de som gläder sig över din välgång,
saliga alla de som sörjer över dina många olyckor,
ty de skall få glädjas över dig
och skall få se all din glädje i evighet.
15Min själ skall prisa Herren, den store konungen,
16ty Jerusalem skall byggas upp på nytt
och hans tempel för eviga tider.
Salig blir jag om min släkt lever kvar
och får se dig i din härlighet
och lova himlens konung.
Jerusalems portar skall byggas upp av safir och smaragd
och av ädelsten alla dina murar.
Jerusalems torn skall byggas av guld,
av renaste guld alla deras tinnar.
17Jerusalems gator skall beläggas med mosaiker
av beryller, rubiner och juveler från Ofir.
18Från Jerusalems portar skall glädjesånger klinga,
och från alla dess hus skall det ljuda:
»Halleluja, välsignad är Israels Gud.«
Och de välsignade skall välsigna det heliga namnet
för alltid och evigt.
